reven, fågeln o rosa pantern

Ingen såg de komma men allt var redan över så vi svängde höger bröt up de som vi kom över leva som firren på den djupa botten lura o hustla prassl o satsa lasta kraffsa ut en till ren pasta i sitt element tills ljuset bran ut de va allmänt känt tystnaden eka finns de kvar några starka eller e alla veka svika stackars Erika allt hon kunde göra var o stå häppen still me en replika för inte alla här i världen som blev rika Brinner o slocknar försvinner igen en låga slog låt den dö min vän man faller som käglor o strajpsen e många fågeln sjöng tills den äntligen somna kör omkring som rena Cartoon Network figurer behövs inga kluriga lektioner typ ren slump man håller glaset upp i skyn, dygderna många för många hade de med säkerhet bara varit o somna här är inget givet de får gärna svida sida vid sida vad som en händer får du gärna skriva ner låt oss inte falla platt fortsätta driva runt snurra som en lp skiva hör jämnt pratet surret försent nu o vända o tiden e kn deapp poppa en lap kushar på lemon tar mig upp som Raymond universum oändligt så bara tämj dem sky is the limit så välj nått spottar på marken men snälla säg nått Brinner o slocknar försvinner igen en låga slog låt den dö min vän min vän man faller som käglor o strajpsen e många fågeln sjöng tills den äntligen somna lever me saker svåra o hålla huvudet sprängs får paranoia äter en sushi häller på soya sparkar på stenar med ena doja kastar iväg benet gycken sprang efter flossar o biter någon död e en annans bröd delar de jag kan men inte alla hästarna hemma önska saker blir till dem bästa, koppla av leva o testa slutar aldrig ananlägga egna små bränder tvingas ju släcka dem hela tiden me mina ärrade händer sväljer min stolthet när den dyker upp reven e reven e reven e inte här klöver så grön viktig sker så skickligt o snabbt redan borta med bytet rosa pantern en lirare i för sig i ärlighetens namn skrev jag nog den hära texten till dig Brinner o slocknar försvinner igen en låga slog låt den dö min vän min vän man faller som käglor o strajpsen e många fågeln sjöng tills den äntligen somna de vi