va i godmode här så läs texten om ni vill höra vad jag ens säger Observerat. Reflekterat. Dödat egot, människa vill lyckligt leva. Känslor ses Inte inuti Kanske inte fattar Blev till ett överdriv Tanken är gudomlig Röst i örat än Ju mer jag belastar destu mindre ångesten Ju mer jag letar efter denna lösningen.. ..orsakar bara avstånd mellan sanningen Jag tänker inte yttra mig, ja ännu ny Jag bär på en väska som är jävligt dyr Idag min paranoia gick i överstyr Någon pricka mitt i prick i min modyl Alla sätt Märker ett å ett Lösningen kommer när jag lossar på mitt inre grepp Börjar ofta tvivla om de ens e rätt Chillar å skriver, snus under läpp Kastet å drivet, de här e fan livet Min humanitet, den ska bli komplett.. Nu är jag stående, huvudet det lutar snett Jag uttrycker när dom skriver en check Vad jag bar på: ett perverst begrepp Känslor som dimmar vad ja gett Schizophrena som ja, som lidit Aldrig för sent eller tidigt Ensamhet- kan ändra ens tidning Bara ja, som glömt hur man givmilt? Blir förundrad. Medvetande undgick.. Bara min egen förundring Inte jag som skapar Bilden av Jag måste hållas tillbaka Bearbetar. Visar min skada Saker dom kan ges tillbaka Arbetar, ledsen, förklara Varför vill jag inte självbevara? Försökt vridit och skrivit en saga Kommer alltid va så alla dagar. Hatar mig själv mest som klagar Vill inte ge upp i en snara Ensamhet på min arm å ja jagar Känslor som sabbar för faran Pratar med den som förfarar Synkronicitet på min radar Tänker vad jag handlar och lagrar Telepati, ja de flagnar Min egna tanke vill varna Inget som du vill behaga Men ge inte upp, kom tillbaka Ta dig igenom å vakna